2025-04-26  07:09:29   Nyårsdagen           Påskdagen                Annandag pingst        Fars dag              Almanackor
Lördag      vecka 17   Trettondagsafton     Annandag påsk            Tredjedag pingst       Julafton              Söndagsbokstav
                       Trettondedag jul     Tredjedag påsk           Fjärdedag pingst       Juldagen              Helgdagsreduktionen 1772
                       Kyndelsmässodagen    Fjärdedag påsk           Svenska flaggans dag   Annandag jul          Kalenderreformen 1953
ww2.se/tid             Marie bebådelsedag   Kristi himmelsfärdsdag   Nationaldagen          Tredjedag jul         Kalenderreformen 1973
                       Sommartid börjar     Valborgsmässoafton       Midsommarafton         Fjärdedag jul         Medeltidens kalender
                       Påsken               Första maj               Midsommardagen         Nyårsafton            Tabeller:
                       Skärtorsdag          Mors dag                 Sommartid slutar       Apostladagarna        1 Måncykeln/solcykeln
Den här webbplatsen    Långfredag           Pingstafton              Allhelgonadagen        Böndagarna            2 Alla år -46 - 9999
Månadskalender         Påskafton            Pingstdagen              Alla helgons dag       Byte av tideräkning   3 Månadsnamn/veckodagar

Almanackor var häftade eller bundna små böcker för ett visst år, med varje månad på en egen sida eller uppslag. För varje dag i månaden framgick veckodag eller dagsbokstav, namn (namnsdag eller högtid), månfas, solens upp/nedgång, och vilket väder det skulle bli. Uppgifterna om vädret togs bort i mitten av 1800-talet. Efter kalenderdelen fanns annan information, en eller ett par uppsatser som kallades Prognostikon om något aktuellt och folkbildande ämne, datum för marknadsdagar, portokostnader, mån/sol-förmörkelser, planeternas lägen, mm. Almanackorna hade ett ganska standardiserat utseende från 1600-talet fram till 1970-talet. Vissa avvikelser, bland annat när det gäller namnsdagsnamn mellan olika utgivare, försvann när Kungliga Vetenskapsakademien fick monopol på utgivning av almanackor from. år 1749. De behöll utgivningsprivilegiet i 224 år tom. 1972. De sista 150 åren hade Vetenskapsakademien inte egen förlagsrörelse utan arrenderade ut tryckningen, från 1904 till Almqvist & Wiksell, och innan dess till Norstedt & söner. Sentenser per den 1:a januari i några olika almanackor: Gud gifwe oss ett godt nytt åhr (1699, 1702) Gud gifwe oss ett godt och fridsamt år (1701, 1706, 1708, 1709, 1710, 1711, 1712) Gudh gifwe oss ett godt och fridsamt år (1703, 1705, 1707) Gud förläne oss lycka och wälsigne oss med ett godt och fredsamt åhr (1713) Ett fridsamt, sundt, och fruchtsamt år, för själ och kropp, gif fader wår! (1748) Förlän, o Gud, ett godt nytt år (1749, 1750, 1752, 1753, 1754, och 1800) Gud ware oss barmhärtig och mild! (1771, 1772, 1774) Förnya nu wårt sinne, i detta nya år! (1773) Herre hela riket agta! (1799) Ifrån hunger och dyr tid beware oss milde herre Gud! (1801) Gif, o Jesu, fröjd och lycka! (1829, 1900--1913) Giv, o Jesu, fröjd och lycka! (1914--1996)