2025-04-26 07:09:29 Nyårsdagen Påskdagen Annandag pingst Fars dag Almanackor
Lördag vecka 17 Trettondagsafton Annandag påsk Tredjedag pingst Julafton Söndagsbokstav
Trettondedag jul Tredjedag påsk Fjärdedag pingst Juldagen Helgdagsreduktionen 1772
Kyndelsmässodagen Fjärdedag påsk Svenska flaggans dag Annandag jul Kalenderreformen 1953
ww2.se/tid Marie bebådelsedag Kristi himmelsfärdsdag Nationaldagen Tredjedag jul Kalenderreformen 1973
Sommartid börjar Valborgsmässoafton Midsommarafton Fjärdedag jul Medeltidens kalender
Påsken Första maj Midsommardagen Nyårsafton Tabeller:
Skärtorsdag Mors dag Sommartid slutar Apostladagarna 1 Måncykeln/solcykeln
Den här webbplatsen Långfredag Pingstafton Allhelgonadagen Böndagarna 2 Alla år -46 - 9999
Månadskalender Påskafton Pingstdagen Alla helgons dag Byte av tideräkning 3 Månadsnamn/veckodagar
Dessa kalendrar har använts i Sverige:
- 1700-02-28 Juliansk tideräkning
1700-03-01 - 1712-02-30 Svensk tideräkning
1712-03-01 - 1753-02-17 Juliansk tideräkning
1753-03-01 - Gregoriansk tideräkning
Juliansk tideräkning:
(kallas även den gamla stilen, g.s.)
Från ungefär 700-talet när man började räkna år efter Jesu födelse och fram till 1500-1700-talet använde
många länder julianska kalendern. I Sverige började den användas under medeltiden. Varje var fjärde
år var skottår, med 29 dagar i februari. Det gjorde att man vid varje nytt århundrade (utom vart fjärde)
fick en förskjutning på 1 dag mot den verkliga årstiden, och under 1500-talet uppgick det till 10 dagar.
Påven Gregorius bestämde då att katolska länder skulle byta från juliansk till gregoriansk tideräkning.
Den reformen innebar att man först tog bort dessa 10 dagar för att komma i fas med årstiden, och sen
slopade skottåret varje jämnt hundratal, utom de hundratal som var jämnt delbara med 400. Men Sverige var
då mitt uppe i reformationen och ville inte följa påbud från påven.
Egen svensk tideräkning:
(kallas även den svenska stilen)
Det bestämdes år 1699 att Sverige skulle övergå successivt till gregorianska kalendern från den
1 mars år 1700 genom att slopa ett antal skottår fram till 1740-talet, då man alltså plockat bort
11 skottdagar och skulle vara i fas med gregorianska kalendern.
År 1700 tog man bort skottdagen, och hade därmed en helt egen kalender, som skiljde sig 1 dag från den
julianska. Men sen glömde man på grund av krig att ta bort skottdagarna åren 1704 och 1708. År 1711
bestämde Karl XII (Carolus Rex) att man skulle återgå till den julianska kalendern från år 1712, så
man la till en dag i februari, den 30:e februari eftersom det var skottår. Från 1 mars hade då Sverige
juliansk tideräkning igen.
Gregoriansk tideräkning:
(kallas även den nya stilen, n.s.)
Den gregorianska kalendern kallades i Sverige för den nya stilen, eftersom man inte ville uppkalla
den nya kalendern efter katolikernas påve. Den innebar att man först tog bort ett antal dagar för
att komma i fas med årstiden, och sen slopade skottåret varje jämnt hundratal, utom de hundratal
som var jämnt delbara med 400.
År 1753 övergick Sverige till gregorianska kalendern genom att de 11 sista dagarna (18 - 28) i
februari togs bort, så onsdag 17 februari följdes av torsdag 1 mars.